Stod och funderade lite i duschen i morse. Att ha två barn är inte jobbigare än att ha ett, tycker jag. Inte än så länge. Helt klart är det mer jobb, men inte jobbigare. Jag är lika trött som innan :-) Det är klart att jag kan känna mig lite otillräcklig ibland och att det skulle vara himla praktiskt med ett par armar till men jag tycker ändå att vi på det stora hela har klarat oss ganska fint hittills. Den stora skillnaden mot hur det var när vi bara hade ett barn är att det numera knappt finns tid till annat än barnen. Den lilla egentiden som jag hade innan har blivit ännu mindre. Dammtussarna på golvet blir till dammbollar, tvätten blir tvättad och hängd men det är sällan den når garderoben igen,renoveringsprojekten står still och ogräset frodas på vår lilla tomt. Det känns som att ingenting jag gör någonsin hinner bli avslutat. Inte så förvånande kanske, det säger ju sig själv att två barn tar mer tid än ett, men det är så irriterande att jag hela tiden har en känsla av att inte få någonting gjort samtidigt som jag hela tiden faktiskt gör något. Fast jag försöker tänka att ju mindre tid jag har till annat och ju stökigare vi har, desto mer tid har jag fått med mina fina barn. Städa hinner jag göra sen. När de är tonåringar om inte annars :-)
19 maj 2011 kl. 09:56
Jag håller med dig jag, lite skit i hörnen visar på att man har viktigare saker i sitt liv än att städa. :P
det är verkligen drygt att vänta nu. I princip alla säger ju att andra barnet ska komma tidigare än första... :P men men, bönan kikar ut när den är redo. :P