Jag hade en näradödenupplevelse i pulkabacken i dag. Vi hade fått en snowracer av mamma och pappa tidigare idag och den skulle jag naturligtvis testa från toppen av stora backen. Tydligen är det inte lika kul med höga farter på en plastkälke när man är 32 som när man var 12 för jag trodde att min sista stund var kommen när jag svischade ner för backen. Bromsa kunde jag inte för jag satt på knäna och bromsspaken ska man trycka på med fötterna, och inte vågade jag kasta mig av heller för då hade jag nog brutit både armar och ben. Färden slutade iaf med att jag flög av och landade på ena armen. Det knakade i nacken men nu har jag mest ont i axeln. Mannen såg hela spektaklet nerifrån och hann nog fundera på hur det där med änkepension fungerar innan han kunde konstatera att jag nog levde ändå. Snowracern är numera förpassad till den lilla kullen bakom huset. I stora backen åker vi stjärtlapp från och med nu.
Vi har hunnit med betydligt lugnare aktiviteter i dag också. På förmiddagen var vi till stans 4 H gård och kikade på djur och grillade korv tillsammans med L och M och lilla L. Mysigt. Flugan var lite grinig först men blev glad med lite mat i magen. Middag blev det hos M och L och när vi kom hem vid 18.30 var det två trötta barn som ville gå och sova på en gång. Så i kväll har jag och mannen lite extra lång egentid. Inte illa!
Jag och mamma har en bra lördagstradition. Vi går på loppis! Varje lördag träffas vi strax före 10, köar en stund utanför loppisen tillsammans med resten av stans loppisbitna för att sedan trängas med dem i runt en timme. Det gäller att komma i tid och veta precis vart man ska gå, annars hinner någon annan före. Jag försöker vara snabb till leksakerna och barnböckerna. I dag hittade jag fyra Alfonsböcker i nyskick och en tröja med Bilarmotiv till Flugan. Träffade min barnmorska bland alla människor, hon är så mysig och jag blir alltid så glad när jag ser henne. Vi växlade några ord och hon undrade om det var fler barn på gång, men det är det ju inte. Inte än. Jag måste gå ner i vikt först och framförallt är det svårt att bli gravid utan mens. Har haft det en gång efter förlossningen men sedan har den inte synts till. Hoppas den dyker upp igen om jag går ner några kilon. Hur som helst var det kul att träffa min bm och jag hoppas hon jobbar kvar på mvc ifall det skulle bli fler syskon. Det är inte konstigt föresten att hon är speciell för mig, det var ju hon som förlöste mig när jag födde lillebror och alltså den som tog emot honom när han kom.
Förutom loppis har lördagen bjudit på pulkaåkning och en tur till landet. En lugn och skön dag med andra ord.
Jag inser mer och mer vilket lugnt barn Flugan är. Hon har aldrig varit särskilt vild eller hittat på hyss. Lillebror däremot, han klättrar på allt, står på tvbänken och pillar på tv:n, stoppar saker i toaletten, ligger inte still en sekund när det är blöjbyte eller påklädning. Säkert inget ovanligt för många, men nytt för oss. Det "värsta" Flugan har ställt till med är att hon stoppade tre skivor i Ps3:an så den gick sönder och så har hon ritat några kritstreck på golvet och en dörr nångång. Hon var drygt två år när hon kom på att hon faktiskt kunde ta sig i och ur sin egna säng (en vanlig säng då, ingen spjälis) och jag har aldrig hittat henne ståendes på köksbordet eller fiskandes i toan. Nu är det annat... Vi letar fortfarande efter fjärrkontrollen till tv:n som senast sågs i lillebrors hand någon gång i höstas.
Nu var det länge sedan jag skrev igen. Har dessutom varit dålig på att kika in i de bloggar jag följer, men nu får det bli en liten uppdatering.
Sedan jag skrev sist har vi hunnit med dop för lilleman, två julaftonsfiranden, nyårsfirande, Lillebrors ettårsdag, ett stycke åttaårskalas och Flugans treårsdag. Mycket kalasande har det blivit mao :-) Det har varit hektiskt men kul! Speciellt dopet är jag nöjd med. Vi fick en jättemysig präst som gjorde, den annars rätt tråkiga, stunden i kyrkan jättefin!
Det är tur att Flugan fyller så tätt efter sin bror. Hon hade
lite svårt att glädjas över att han fick presenter men inte hon. Men redan helgen efter Lillebrors kalas var det ju Flugans tur. Jag har nog aldrig sett henne på så bra humör som hon var på den dagen. Inte ett gnäll på hela dan! Nästan hela tjocka släkten kom för att fira Flugan och hon fick äntligen sin glassbil (istället för tårta) som hon pratat om så länge. På lillebrors kalas bjöd vi på hemgjord ormtårta.
Annars rullar livet på som vanligt. Jag försöker åka till Öppna förskolan så ofta jag kan, både Lillebror och Flugan älskar att vara där, men jag har varit lite dålig på att ta mig dit. Nu när jag har min nya bil så har turerna blivit lite fler. Vi har även hunnit med att träffa lite vänner och bekanta. Det är många nu som är föräldralediga igen, det gillas! I morgon ska jag och Flugan träffa M med barn, vi får passa på nu innan hon börjar jobba igen. Usch och fy, inte långt kvar till jag ska tillbaka till jobbet heller. Men det ska jag inte tänka på nu!
